Robert Andersson

Jag sitter och läser på VF.se om Karlstadmajoritetens budget för de närmaste åren och funderar på hur de kan räkna så som de gör. S tillsammans med V och MP väljer att räkna med att vänsterkartellen vinner på riksnivå, och har således med pengar i sin budget som de idag saknar. Ja inte vet jag, men jag skulle i alla fall då inte gå ut och lova saker som jag inte är säker på att jag kan hålla.

De rödgröna säger bland annat att de ska satsa på jobben. Men hur är det egentligen med det? När det kommer till arbeten för unga så verkar en satsning saknas, ta arbetsgivaravgiften som ett exempel. Skulle den rödgrönaröran få majoritet i riksdagsvalet så har de lovat att göra det dyrare att anställa unga. Dubbelt så dyrt mot vad det är idag. Det vill definitivt inte vi. Ungdomsarbetslösheten är ett stort bekymmer i samhället och att då vilja göra det dyrare att ha unga i arbete är för mig oförståligt. Att satsa på att skapa jobb är utan tvekan det enda rätta, speciellt för unga som har det extra knivigt på arbetsmarknaden. Men en fördubbling av arbetsgivaravgiften är verkligen inte att satsa på arbete för unga. En annan sak som jag tycker behövs ändras på är Lagen om anställningsskydd (LAS).För ett tag sen så skrev jag och Linda Nordlund i VF om LAS och hur turordningsreglerna slår hårt mot unga och nya på arbetsmarknaden. Vi fick svar från SSU och idag har VF med vår replik. Klicka på länken så kan du läsa den om du vill.

Under en allt för lång tid har studenter i Sverige varit tvungna att tacka nej till arbete under studietiden. Detta på grund av den enkla anledningen att man enligt lag inte får tjäna mer än en vissa summa pengar för att kunna få ut studielån. En regel som för mig känns väldigt underlig. Varför ska arbete under studietiden regleras? För det gör det faktiskt när man går ut och säger hur mycket någon får tjäna som mest under ett år. Det är en hel del människor i Sverige som den senaste tiden fått brev med återbetalningskrav på studielån. Just för att man helt enkelt har tjänat för mycket pengar. Helt befängt...

I helgen hade Folkpartiet partiråd i Uppsala och där beslutades bland annat att om vi vinner valet i år så slopar vi fribeloppsregeln. Att vara tvungen att tacka nej till fortsatt arbete och mista en kontakt ut på arbetsmarknaden kan innebära en missad möjlighet till arbete även efter studietiden. Detta vill vi nu ändra på. Arbete ska alltid vara lönsamt och uppmuntras, även under studietiden.

Igår skrev jag och Liberala ungdomsförbundets 2:e vise ordförande, Linda Nordlund i VF. Ämnet var Lagen om anställningsskydd med fokus på turordningsreglerna. Regler som jag tycker slår orättvist hårt mot unga...

Snart är det dags för Värmlands nittonåringar att sjunga studentsången och kasta sina mössor i luften, men det är inte säkert att det är en ljusnande framtid som möter dem. Det är de unga som ryker först när företagen tvingas skära ned. Lagen om anställningsskydd ska värna löntagarnas trygghet på arbetsmarknaden, men det är de äldres trygghet på de yngres bekostnad. I den djupa, globala lågkonjunkturen kan vi tydligt se konsekvenserna: Var fjärde ungdom i Sverige går arbetslös. Även om alliansregeringens satsningar på sänkt arbetsgivaravgift för alla under 26 år är ett steg på rätt väg, krävs fler åtgärder för att minska det utanförskap som en hel ungdomsgeneration annars riskerar att fastna i.

 

Många unga har svårt att få ett jobb, och utan lön har man inte råd att betala hyra och kan därför inte flytta hemifrån. Vuxenlivet får vänta lite till. Arbetslösheten får unga att bilda familj senare, halka efter i löneutvecklingen och på sikt få lägre pension. Studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning visar att de unga som under nittiotalskrisen blev arbetslösa i betydligt större utsträckning också var arbetslösa under de följande tio åren jämfört med klasskamraterna som fick jobb efter gymnasiet. Därför får den höga ungdomsarbetslösheten inte bita sig fast!

 

Alliansen går till val med en jobbskapande politik, en politik som är bra för Sverige och Värmland. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna beräknas ha gett 11400 ungdomar ett jobb. Det är bra, men det återstår att se till att ungdomarna får en rättvis chans att behålla jobbet när tiderna blir tuffare. I Lagen om anställningsskydd (LAS) står att vid nedskärningar skall den som anställdes sist vara den första att gå, och om flera personer anställts vid samma tidpunkt ska den yngste vara den som varslas. Turordningsreglerna tar ingen hänsyn till att den unge jobbar hårt, utan det är bara ålder och anställningstid som räknas. Det är djupt orättvist mot unga och nya personer på arbetsmarknaden.

 

Det är inte nog med att turordningsreglerna stänger ute många från arbetslivet, många känner sig även instängda. Att vilja testa sig fram i livet är något som hör till, men på arbetsmarknaden är det svårt. Det finns människor som vantrivs på sina arbeten, men stannar därför att risken det innebär att säga upp sig för att hamna längst ned på turordningslistan sätter stopp.

 

Lagen om anställningsskydd måste moderniseras och de förlegade turordningsreglerna rivas upp, så att fler nittonåringar kan få det första jobbet – och behålla det.

 

Linda Nordlund, 2:e vice ordförande Liberala ungdomsförbundet

Robert Andersson, distriktsordförande LUF Värmland

I Demoskops senaste valundersökning kan man läsa att Alliansen har gått om Vänsterexperimentet med. Ett glädjande besked. Ännu mer glädjande där är att Folkpartiet är det tredje största partiet.

Sverige är inne i en lågkonjuktur och skall vi lyckas när det vänder så är det på att skapa arbetstillfällen vi skall satsa. Speciellt viktigt är detta för ungdomar. Vinner alliansen så kommer ungdomar få en bättre och mer rättvis chans på arbetsmarknaden, bland annat genom sänkt arbetsgivaravgift för unga under 26, en bättre matchad utbildning och mer pengar över i plånboken.

Vinner vänsterkartellen så kommer det bli dyrare att anställa unga då arbetsgivaravgiften kommer dubblas. Även den arbetslagstiftning, som vi vill modernisera, kommer förbli orörd och således fortsätta slå hårt mot de unga och nya på arbetsmarknaden.

Det är dags att vi ger ungdomarna en större chans på arbetsmarknaden, och det tycker jag inte den rödgröna röran verkar vara speciellt villiga att göra.

Miljöpartiet vill införa kilometerskatt på tung trafik. En skatt som skulle kräva en GPS som registrerar dina rörelsemönster till Skatteverket. Carl B Hamilton (FP) skriver bra om detta på politikerbloggen.se.

Han skriver bland annat:

"En kilometerskatt kränker integriteten
och innebär extrema administrationskostnader
för företagen och staten,
samt dubblerar ett system som redan finns."

Att lägga på en massa extra punktskatter på diverse företag och branscher kommer inte leda till någon bättre miljö. Det leder endast till ett hämmande av tillväxten. Om vi skall få bukt med dagens stora klimatproblem så krävs andra åtgärder.

Vi bör satsa mer på forskning kring miljövänligare alternativ till fosilabränslen, inte extra beskatta vissa näringsidkare. Klimatproblemet är inte något som endast drabbar oss i Sverige så därför bör miljörelaterad politik föras på en EU, eller helst global, nivå. Nog för att det skall kosta att skita ned, men en extra skatt på tung trafik anser jag vara mer en belastning än något som kommer gynna vare sig människa eller miljö.

I dagens NWT uppmärksammas Ung Allians rapport på ledarsidan. Där står det bland annat:

"De fyra allianspartierna gör klokt i att lyssna på de
rekommendationer som ges av sina ungdomsförbund."

Det tycker, inte helt förfånansvärt, jag med. Förhoppningsvis kommer de borgerliga partierna gå med på linjen att reformera LAS, som tyvärr slår orättvist hårt mot unga idag.

Minns ni reklamfilmen Arvika Festivalen gjorde? Den som visar en tjejs ansikte och hur hon gör något som kan tolkas på lite olika sätt.

Jag tolkar filmen på det sättet att tjejen ger sig själv njutning. Jag förstår dock inte varför det är så farligt? Det är ju inte direkt som så att detta är något nytt fenomen. Reklamombudsmannen finner den både könsdiskriminerande och stötande. Nej vet du vad!

Adam Cwejman skriver bra om detta ämnet och jag tycker verkligen ni skall ta er tid att läsa vad han skriver. Även Nina Larsson har tagit upp detta vid ett tidigare tillfälle.


Idag har jag även varit på Ung Företagsamhet och varit med och presenterat Ung Allians rapport om ungdomsarbetslösheten samt ett program för att under 100 dagar ta ordentliga tag i problemet.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är den högsta inom EU. Den höga arbetslösheten beror på den finanskris världen sakta börja återhämta sig från. Sverige klarade sig bättre än vad andra länder gjorde i denna kris. Så att vi har den högsta arbetslösheten bland Europas ungdomar beror på två saker. En missgynnande arbetsrätt och stränga kollektivavtal.

 

Först in sist ut är regeln som gäller på de flesta arbetsplatser när det vankas nedskärningar. Denna turordningsregel måste avskaffas snarast för att ge ungdomarna en större trygghet och en större chans att konkurrera om arbetstillfällen. Denna del av lagstiftningen skapar ett extra orosmoment hos ungdomarna. Inte nog med att unga skall vara tvungna att känna en stress i att finna ett jobb, det finns även en oro över att få behålla det.

 

En ytterligare bidragande faktor i ungdomsarbetslösheten är de strikta kollektivavtal vi har i Sverige idag. En stigande ingångslön gör att nya arbetstillfällen kommer att gå till de med mer erfarenhet. Som en lösning på detta ser vi i Liberala ungdomsförbundet gärna en större satsning på lärlingsanställningar. En anställningsform med en lägre ingångslön som successivt ökar i och med ökad erfarenhet är ett bra sätt att motverka problemet.  Det krävs även en decentralisering av löneutvecklingen för att minska på ungdomsarbetslösheten. Låt kollektivavtalen fattas på lokala nivåer istället för på riksplan. Detta är mer optimalt.

 

Att motarbeta arbetslösheten bland unga med skattefinansierade medel är inget annat än en tillfällig lösning. Om vi ska lyckas få bukt med problemet ordentligt så krävs det en hållbar satsning och för det behövs det göras grundliga förändringar.

Från och med den 1 juli 2012 så kommer endast legitimierade lärare att få sätta betyg på elever. En åtgärd jag gillar.

Det är på tiden att lärarnas status uppvärderas och en legitimation är en bra första åtgärd!

SVD, DN, Nina Larsson.

Folkpartiet fattade på sitt landsmöte i höstas beslut om att inför parboendegaranti för äldre. Detta innebär att om den ena partern är i behov att att flytta in på ålderdomshem, servicehem och liknande så skall den andra partner kunna flytta med.

Jag läste om Alice och Sune båda 80 år och bosatta i Oxelösund (Aftonbladet). Alice har drabbats av demens och flyttat in på ett hem. Kommunen där anser dock att Sune är för frisk för att få bo med sin hustru, som han gjort de senaste 60 åren. I mina ögon är det hemskt hur kommuner kan agera på detta vis. Det är inte rätt.

I artikeln finns det att läsa: "Enligt den så kallade pargarantin måste kommunerna erbjuda äldre par att bo ihop om båda är sjuka. Men om den ena partnern är frisk är det upp till kommunen att bestämma om de får bo tillsammans."

Folkpartiet presenterar idag en studie som visar att endast 44 av landets kommuner erbjuder parboendegaranti. Sorgligt få kommuner.

Detta behöver ändras och det vill vi i Folkpartiet göra. Behöver ena partner stöd i form av särskilt boende skall inte kommuner få separera på par. Så enkelt borde det vara

Från 2006 till 2009 har utskrivningen av psykofarmaka ökat med nästan 20% till unga i Värmland. Det är skrämmande siffror som får mig att ännu en gång att fundera på om det är så många som mår så dåligt att de behöver medicineras, om det skrivs ut för lätt eller om det inte är okej att må dåligt längre? Jag tror på en kombination av dessa.

Både VF och NWT skriver om detta och även jag har tagit upp det tidigare här. Detta är i högsta grad ett samhällsproblem som vi måste ta i tu med snarast. Helst igår...

Att få ett arbete idag är inte det lättaste. Att vara ung och få ett jobb är ännu svårare. "Sist in, först ut", så har det sedan långt tillbaka sett ut på arbetsmarknaden när det vankas nedskärningar. Denna gamla regel måste avskaffas snarast, dels för att förbättra arbetssituationen för ungdomar och även för att ge arbetsgivaren rätten att själv välja vem denne vill behålla på arbetsplatsen.

Personer som nyss gjort debut på arbetsmarknaden har oftast mer energi och större arbetsvilja än de som hängt med ett tag. De saknar däremot den erfarenhet som de med mer tid i arbetslivet har och det är just med arbetsviljan de kan konkurrera. Både erfarenhet och arbetsvilja är viktiga egenskaper en arbetsgivare söker, men en del jobb kanske bara kräver antingen eller. Det är vid sådana tillfällen som det är extra viktigt att just arbetsgivaren själv får valfriheten att välja vem som skall få stanna och vem som skall gå.

Det finns även andra saker som behövs göras för att underlätta för ungdomar att få jobb. Ett bra sätt är lärlingsjobb och om detta skriver Nina Larsson (FP) i VF.

Att RUT, avdraget för hushållsnära tjänster, endast gynnar de rika som Mona Sahlin påstår är fel, helt fel. Att hon även vill avskaffa det är ännu värre.

Just nu får de som utnyttjar dessa tjänster en reduktion på 50% av priset. Vi i Folkpartiet vill utöka denna reduktion till 75% för familjer med barn under åtta år och för äldre över 80 år. Med andra ord, de som mer kan behöva hjälp. Om nu alla de familjer med barn under åtta år och alla invånare över 80 år kan klassas som rika det vet jag faktiskt inte. Men jag tvivlar skarpt.

Det är inte bara det att RUT underlättar vardagen för många, avdraget har även genererat många nya arbetstillfällen. Jag såg som ett exempel ett inslag i Rapport på SVT. Där berättade en städfirma om hur deras klientantal ökat från fem kunder innan avdraget, till ca 110 efter införelsen.

Nej, får Sahlin igenom detta förslag att avskaffa RUT så försvåras inte bara vardagen för de som använder sig av den, även många arbeten kommer försvinna.

Sen att även många i S-toppen verkar gilla avdraget (DN) får mig att fundera på om Mona Sahlin säger emot just bara för att säga emot.

I dagens VF finns en riktigt läsvärd debattartikel. Den handlar om hur viktiga både tåget och flyget är för Värmland. Något jag instämmer i till fullo. Jag har själv tagit upp hur viktig flygplatsen är för Karlstad och Värmland och det är kul att läsa att min mening kring den punkten delas av andra.

Skall Karlstad och Värmland ha möjlighet att konkurrera med övriga städer i Karlstad är det viktigt att vi har tillgång till en flygplats. Att Karlstad kommun är med och finansierar flygplatsen tycker jag är givet. Det är ett sätt för oss att visa att vi bryr oss om företagen och att vi ger dem möjlighet att växa genom att bidra till att komma närmare Europa och övriga delar av världen.

Debatten kring Sundsta bad- och idrottshus har pågått under en längre period. Att det behövs en upprustning är de flesta överens om. Majoriteten i Karlstad har klubbat igenom ett beslut om att låta lokalerna få sig en utbyggnad. Fel säger jag, vi behöver ett nytt badhus.

Jag skulle mer än gärna vilja se att Karlstad en dag står värd för SM, kanske även EM och VM, i både simmning och simhopp och för att detta skall kunna ske krävs ett nytt badhus med bland annat större bassänger. Avsaknaden av en sådan anläggning tycker jag sätter lite käppar i hjulen för KSS möjlighet att träna sina medlemmar till tävlande på en högre nivå.

Majoriteten skriver i en debattartikel i NWT att: "Vi har haft en kontinuerlig och konstruktiv dialog med representanter för simsporten för att badhuset ska passa deras önskemål. Vi kommer att satsa cirka 10 miljoner kronor extra på speciella anpassningar för föreningslivet. Bland annat läktare, ny toppmodern tidtagningsteknik och ett badgalleri, där vi kan skapa stora öppna ytor för aktiva vid tävlingar." Debattartikeln är ett svar på en annan debattarikel som publicerades ett par dagar tidigare. I den står bland annat detta:

"Med ett ökat intresse och allt större framgångar har vi stora förhoppningar att utveckla simsporten, en av de mest jämlika idrotter som finns, i Karlstad. Och samtidigt bidra till en positiv utveckling i kommunen. En ny anläggning skulle kunna innebära att vi kan ta emot fler barn i vår simskoleverksamhet. Samtidigt kan fler ungdomar och aktiva i Karlstad ges möjligheten att utvecklas och nå toppresultat.

Men då krävs att anläggningen är mer anpassad efter våra behov än vad som nu är fallet. Nuvarande förslag, som innefattar en ny smal 25-metersbassäng i anslutning till nuvarande bassäng, innebär till exempel att:

• det inte blir möjligt att arrangera nationella simtävlingar, dels då bassängerna inte håller måttet, dels för att utrymmen för publik, arrangörer och aktiva inte räcker till

• vattenpoloverksamhet, en av Sveriges mest växande, inte får en godkänd spelplan

• det inte går att utveckla simhoppsverksamheten eller arrangera tävlingar

• stora delar av badhuset stängs under renoveringsperioden och att verksamheten, inklusive simskolan med närmare 650 flickor och pojkar, reduceras kraftigt"

Den finns i sin helhet att läsa här.

 

Min tolkning av detta är att majoriteten i Karlstad inte har lyssnat tillräckligt mycket på simsportens representanter. Jag tycker inte heller att de har insett möjligheterna som finns för både simsporten, Karlstad och dess invånare i att kunna stå som värd för ett större mästerskap. Nej, självklart skall Karlstad ha ett badhus med 50-meters bassäng. Beslutet bör rivas upp så fort som möjligt för att istället ersättas med ett beslut som tillåter både simsporten och Karlstad att växa.

Sitter just nu och kollar på SVT 2 och partiledardebatten som pågår där och om jag ska vara helt ärlig så blir jag bara mer och mer övertygad om att en rödgrön regeringen skulle skapa en ordentlig oreda i vårat land. De har väl samma åsikt i en fråga av fem och det största felet som alliansen gjort enligt dem verkar vara att ha dragit igång finanskrisen. Det är duktiga på att klanka ned på alliansen, men konkreta motförslag är det dåligt med enighet bakom.

Alliansen har gjort mycket bra för Sverige och befolkning under den tiden de har suttit i majoritet. Min skatt har sjunkit med 24% jämfört med 2006, skolan har fått stora viktiga reformer för att säkerställa en framtida hög kompetens och vi har fått möjlighet att ge oss in och konkurrera på marknader som tidigare endast varit tillgängliga för staten.

På jobbskatteavdrag.se kan man gå in och räkna ut hur mycket mer man har fått i plånboken sedan 2006. Jag personligen har inte en sådan stor lust att lämna tillbaka det i och med en skattehöjning på 17 miljarder som de rödgröna vill införa. Jag som är ung funderar även på hur Socialdemokraterna tänker när de vill införa en ungdomsskatt. Alliansen har sänkt arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år, något som Socialdemokraterna vill höja igen i och med denna "ungdomsskatt". Vart finns logiken? Ungdomar och invandrare är de som har svårast att få jobb idag, då är det väl självklart att vi skall göra allt vi kan för att underlätta för dem!

Ungdomarna i dagens samhälle mår allt sämre och sämre. Utskrivningarna av antidepressiva mediciner ökar och debuten för depression sjunker allt lägre ned i åldrarna. Denna trend måste brytas och det är snarast.

Under 2007 skrevs det ut mer än 365 miljoner dygnsdoser antidepressiva mediciner, som är den vanligaste behandlingsformen mot depression inom den svenska psykiatrin. Mer än tillräckligt för att förse över en miljon invånare med så kallade ”lyckopiller”. Mellan år 2000 och 2007 ökade utskrivningen av antidepressiva mediciner till ungdomar mellan 15 och 24 år med hela 119 %! För barn mellan 10 och 14 år var ökningen 38 %. Dessa siffror är riktigt skrämmande. Ungdomarna i dagens samhälle mår dåligt och vad det beror på kan man spekulera i väl och länge. För att få bukt på detta bekymmer, vilket vi måste få snarast, så är det ytterst viktigt att vi ser till vad som är bäst för varje enskild drabbad individ. Hjälpen måste få vara tillgänglig direkt då den behövs och den ökade utskrivningen av de antidepressiva medicinerna bör synas. Bara biverkningarna som medicinerna ger tycker jag borde få läkarna att fundera en liten stund extra innan de ger dem till sin patient. Ta läkemedlet Citalopram som ett exempel. Om det preparatet kan man i FASS läsa följande angående vanliga biverkningar, de som drabbar mer än en av hundra brukare. ”Illamående, förstoppning, diarré, torrhet i munnen eller ökad salivutsöndring, förändrad smakuppfattning, uppkörd mage och andra magproblem (t ex buksmärta, kräkning), huvudvärk, svettningar, impotens, ejakulationsstörningar, minskad sexuell lust, oregelbunden menstruation, allmän sjukdomskänsla, trötthet, håglöshet, darrighet, viktförändringar, yrsel (t ex då man hastigt reser sig upp), hjärtklappning, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, förvirringstillstånd, gäspningar, myrkrypningar, oro, urineringsbesvär, synstörningar, hudutslag, klåda, ledsmärtor, rinnsnuva.”  Inte nog med detta, kroppen behöver både en ”in- och utskolningsfas” på denna typ av mediciner. Det kanske är dags för sjukvården att börja se sig mer omkring efter alternativa behandlingar.

Jag är inte utav den tron att ungdomars psykiska hälsa är något som kan ändras över en natt, utan genom ett långsiktigt arbete. Jag tror att en stor anledning till att så många ungdomar mår dåligt idag beror på att de inte känner sig accepterade i samhället. Ett större fokus på värderingsfrågor behövs i skolan för att öka acceptansen och självkänslan bland unga. En stor del utav media ger unga en felaktig bild av vad som är en normal kroppsbyggnad eller ett normalt beteende. Tjejen i tv-serien är slank och snygg medans killen är fotbollslagets vältränade stjärna. Att dessa karaktärers utseenden och egenskaper tolkas som sättet att se ut eller vara för att klassas som normal tror jag inte är helt omöjligt att det förekommer i stor utsträckning. Givetvis är det inte enbart utseende faktorer som ligger bakom den psykiska ohälsan bland unga. Jag tror i det stora hela att många känner att de inte är ”okej” så som de är. Jag efterlyser ett mer utbrett och långsiktigt arbete kring just dessa typer av värderingsfrågor i skolan. Den nya lagen om att alla skolor skall ha tillgång till en kurator är ett bra steg i rätt riktning. Men jag skulle gärna se regelbunden schemalagd tid där man tillsammans diskuterar olika normer, värderingar och människovärde. Alternativt måste de diskussionerna integreras i skolämnen och i elevernas vardag på ett tydligare och mer strukturerat sätt än idag. Jag tror inte att det bara kommer minska den psykiska ohälsan utan även mobbning, fördomar och öka acceptansen mot alla de människor som finns i vårt samhälle. Det behövs, till att börja med, genomföras en omfattande undersökning för att ge svar på den psykiska hälsosituationen bland dagens unga. Vi måste även modernisera hjälpen och finnas där de finns, som på internet till exempel. Inför ”nätvandrare” i Karlstad dit ungdomar kan vända sig för att prata med någon utomstående utan att behöva sitta öga mot öga, vilket kan vara väldigt jobbigt för vissa individer.

En del vill säkert påpeka att de antidepressiva läkemedel som idag skrivs ut är bra då antalet fullbordade självmord i Sverige minskat. Jo det är sant, de har minskat i alla grupper utom just ungdomar mellan 15 och 24 år. De har inte heller ökat där, utan bara stannat av. Sedan 1950-talet har Världshälsoorganisationen (WHO) gjort sammanställningar på de vanligaste dödsorsakerna. Studien visar att självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i denna ålderskategori. Det är hela fyra gånger så vanligt att en ung man tar sitt eget liv än att en ung kvinna gör det, däremot är det hela tio gånger vanligare att en kvinna försöker begå självmord. Detta är sorgligt höga siffror, men något som jag upplever vara ännu sorgligare är att det bakom varje fullbordat självmord i snitt gömmer sig 25 försök. Med andra ord så finns det där 24 hjälp på rop. Vem har lyssnat? Vilka borde lyssna? Och vem eller vilka bär ett ansvar?

Den psykiska ohälsan bland landets unga måste lyftas fram och verkligen tas på ett större allvar än vad jag tror att den gör idag. Detta arbete måste ske på samhällets alla plan, i kommunerna, landstingen och på riksnivå och det måste intensifieras snarast.

I dagens ledare i Värmlands Folkblad skriver Peter Franke:

"Försvaret skulle under en rödgrön regering få fortsätta att spara pengar. Det handlar om att minska utgifterna med två miljarder kronor och det är ett rimligt sparbeting om man gör anspråk på att delta i en global nedrustning."

Att delta i en global nedrustning kan jag mycket väl tänka mig att göra, men inte förens den dagen då vapnen finns i händerna på dem som skall ha dem och alla världens stater är med på det. Nej, att genomföra ytterliggare nedskärningar i försvaret nu är dumdistrigt och tyvärr naivt.

Precis som Jan Björklund skriver på Folkpartiets hemsida så går Ryssland mot en oroväckande utveckling. Regimen har blivit mer auktoritär, de satstar på en återupprustning av sina forna arméstyrkor och deras säkerhetspolitiska positioner i Östersjöområdet flyttas framåt. Skulle nu Ryssland få för sig att återupprätta den gamla Sovjetunionen ännu en gång, vad skulle då Sverige göra om de rödgrönas försvarspolitik får råda?  Lägga sig och ge upp? Eller vänta nu, det kanske är det Vänstern vill?

I dagens NWT kunde man läsa om hur gruppen "Profile Watchers" bytt namn till det tämligen osmakliga "Vi som har sexfantasier om barn". Vart är det roliga i detta? Snälla upplys mig någon! Detta är ett relativt nytt fenomen, att grupper byter namn till något helt opassande, som jag hoppas får ett slut snarast.

Jag själv gick för någon vecka sedan med i gruppen "Killarna mot tjejerna, först till 100.000". Killarnas del av denna grupp bytte för någon dag sedan namn till "Vi som fått HIV på Thailandssemestern" och tjejernas fick namnet "Vi som har sex med våra föräldrar". Jag blev först varse om detta när en vän till mig informerade mig om att jag var med i den ena gruppen. Först tog jag det med en nypa salt, men efter en del reflekterande har jag kommit fram till att det inte är det minsta kul och att det faktiskt kan uppfattas som kränkande för en del individer. Har ni som gjort detta någonsin tänkt tanken att det kan finnas någon medlem som faktiskt blivit smittad i Thailand eller blivit utsatt för sexuella övergrepp av sina föräldrar?

Att först locka till sig medlemmar genom att låta klubben stå för en rolig grej för att sedan byta namn och innehåll till något som kränker dem är i mina ögon ett helt idiotiskt beslut. Jag vill tacka kvinnan som polisanmälde gruppen "Vi som har sexfantasier om barn". Du har gjort helt rätt må jag säga!

Nej, att göra sådana här saker tycker jag inte är okej för fem öre. Det kan som sagt uppfattas kränkande av vissa och för att markera detta har jag idag valt att lämna in en anmälan om förtal till polismyndigheten mot gruppen "Vi som fått HIV på Thailandssemestern". Gränsen måste dras någonstans.

I dagarna som gått har Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) gått ut med att regeringen har på förslag att avskaffa könskvoteringen till universitets- och högskoleutbildningar. Pressmeddelandet finns att läsa här. Bra säger jag! Om två individer kämpar om den sista platsen på utbildningen är det fel att kön skall avgöra vem som förtjänar det. Platsen skall utan tvekan gå till den som är bäst lämpad. Nej, jag tycker nog att all form av könskvotering borde avskaffas. Teoretiskt sett så är det en bra tanke, men hur fungerar det rent praktiskt? Jag tror att det skapar med konflikt än vad det gör nytta. Att könskvotera in folk i olika sammanhang är på sitt sätt diskriminerande då kön spelar större roll än personlig lämplighet. Teoretiskt är könskvotering en fin tanke, men i praktiken blir det diskriminerande.